Skog

Växtbehandlingsmedel

Växskyddsmedel för skogen som skyddar mot skadedjur hittar du här, vi har även produkter som kan ta död på en envis stubbe.

Läs mer
Tips

Roundup plug är en effektiv metod att förhindra rotuppslag från lövträd och slår ut hela rotsystemet på trädet/stubben

Du borrar ett antal hål i stubben, hur många beror på storlek och trädslag, sedan slår man in en patron i varje hål som fördelar det verksamma ämnet ned i rotsystemet.

 

Viltskyddsbehandling och skadedjursbekämpning
Vet man att man har mycket vilt på sina marker eller har mycket betesskador på plantor och ungträd bör man behandla sina plantor med någon form av viltskydd. Viltskyddsbehandling bör ske så sent att plantornas höjdtillväxt har avstannat, samtidigt bör behandlingen ske innan viltet går över till vinterbete av bland annat barrträd, vilket oftast sker på under oktober månad.

Fakta snytbaggen
Snytbaggen är en insekt som i huvudsak lever av bark från unga barrträdsplantor. Den dras till färska hyggen där doften av nyavverkade stubbar är det som styr färden. Skärmträd, markberedning samt behandlade plantor är effektiva åtgärder mot angrepp på barrplantor. Generationstiden i södra och mellan Sverige är vanligtvis 2 år och i norra Sverige 3-4 år.

Snytbaggen söker sig till färska hyggen
Snytbaggen svärmar i maj-juni när temperaturen överstiger 18° C. Snytbaggen har förmågan att flyga flera mil om det krävs för att hitta det den söker – färska hyggen!
Det är dofterna från nyavverkade stubbar och avverkningsrester som styr färden. Omedelbart efter landning lägger snytbaggen ägg, mestadels i de stubbar som står kvar men äggen kan även läggas direkt i jorden. Efter flera larvstadier och förpuppning kläcks den färdiga snytbaggen på sensommaren år 2 (efter avverkning). En del av snytbaggarna som kläcks kryper upp ovan jord, en del ligger kvar tills nästa vår då de kryper fram.

•     Ett hygge kan producera ca 100 000 färdiga snytbaggar/ha.
•     Snytbaggen äter normalt ca 20 mm2 bark per dag!
•     80 % av alla plantor riskeras att dödas om de inte behandlas.

 

”Viltet är en resurs i skogen. Genom att skydda plantor med viltavskräckningmedel mot uppkomna viltskador är det möjligt att ha större populationer av klövvilt och samtidigt bedriva ett lönsamt skogsbruk.”

Varför betas barrplantor?
Älg, Rådjur, Kron- och Dovvilt har samtliga ökat i numerär de senaste 30-40 åren. En stor anledning är trakthyggesbruket, som har skapat stora mängder tillgängligt foder som kanske framförallt gynnat älgen. Tillsammans har denna ökning av klövviltstammarna gjort att konkurrensen om attraktiv föda ökat och indirekt resulterat i födobrist. Därför äter klövviltet idag t ex gran som normalt är en art som hamnar långt ned på matsedeln.

I södra Sverige planteras det ofta gran där det istället borde planteras tall. Denna ”granifiering” har ökat på foderbristen då tall är en naturlig föda för viltet på vintern. Större viltstammar och mindre andel tallplanteringar leder till högre och högre betestryck på de få plantor som ända sätts.

Även en relativt låg population av klövvilt kan göra stora viltskador på den enskilda planteringen – så en högre avskjutning är inte alltid lösningen. En faktor som skulle minska viltskadorna är att plantera tall där det borde vara tall. På köpet får man som skogsägare ett trädslag som faktiskt trivs och växer bättre än vad granen skulle göra på den aktuella marken.

Signa upp dig för vårt nyhetsbrev!



Fraktfritt över 500 kr
Snabb leverans
100% nöjd kund
Du har 0 produkter att jämföra Jämför nu Rensa listan Du kan inte jämföra fler än 4 produkter samtidigt